Pascal om Facebook

Av: Owe Wikström – 5/3, 2011 | Kategori: Personligt | 1 kommentar

Pascal om Facebook

Trött efter en dags undervisning – temat har rört sociala mediers sätt att förändra oss själva och våra ideologier – körde jag härom natten bil genom Mellansverige. Ute snödrev och iskyla. Det är något speciellt... 
→ Läs mer



Konsten att mata duvor

Av: Owe Wikström – 28/1, 2011 | Kategori: Personligt | Kommentera

Konsten att mata duvor

De sista åren, när det fortfarande inte var så långt kvar till pensioneringen, skojade vi, några vänner och jag, om att vi äntligen ska ge oss tid att bara släntra runt i Stockholm, nynnande på Sakta vi gå genom... 
→ Läs mer



Go to where you are

Av: Owe Wikström – 4/12, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Go to where you are

Visst, jag är Uppsalabo. Jag gillar Domkyrkan, slottet, caféerna, akademin, de långa samtalen med studenter och kollegor. Sådant blev mitt liv. Samtidigt är jag norrlänning. Skogarna i Västerbotten, tystnaden vid havskanten,... 
→ Läs mer



Musikens gåta

Av: Owe Wikström – 19/10, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Musikens gåta

Häromkvällen var jag nere i jazzklubben Village Vanguard mitt i centrala New York. Denna jazzälskarnas pilgrimsort är en rätt medioker lokal. Trång. Ingen matservering. På borden några öl. Människornas ansikten... 
→ Läs mer



Vikten av nonsens

Av: Owe Wikström – 21/8, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Vikten av nonsens

Det är helt tyst i universitetets stora läsesal, Carolina Rediviva i Uppsala. Här om någonstans är det opassande att störa. Varje tappad linjal, skrapande av en stol eller en dåligt dold viskning gör att mina medforskande... 
→ Läs mer



O, beata solitudo

Av: Owe Wikström – 21/4, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

O, beata solitudo

Många människor talar inte med någon alls under dagar eller veckor. Den opersonliga tv:n eller radion står på för att någon mänsklig röst skall höras. Detta är den onda, förödande ensamheten. Den måste med alla... 
→ Läs mer



Tidens spår följer oss

Av: Owe Wikström – 2/4, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Tidens spår följer oss

En av dagarna strosar jag resonerande runt med en av mina amerikanska kollegor. Han har just landat efter en långflygning från Los Angeles. Vårluften i Uppsala är genomskinligt skön. När vi gått genom parken har han... 
→ Läs mer



De alltför säkra

Av: Owe Wikström – 1/3, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

De alltför säkra

De senaste åren har de kastat sig över oss. De som i några enkla punkter säger hur saker egentligen är eller bör vara. Det gäller allt från må-bra-sidors tal om hur vi skall bli lyckliga och nyateisters påståenden... 
→ Läs mer



Rapport från en existenspaus

Av: Owe Wikström – 16/2, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Rapport från en existenspaus

För några år sedan drabbades jag av akut hjärtstopp medan jag tränade på Svettis. Ingen spontanandning, panik. Min fru – läkare – ”råkade” vara i närheten. På tre minuter hände följande: En kollega till... 
→ Läs mer



Membranet Keith Jarrett

Av: Owe Wikström – 1/2, 2010 | Kategori: Personligt | Kommentera

Membranet Keith Jarrett

Johann Sebastian Bach slänger upp en binge toner mot himlen och tråck­lar sedan samman de nedfal­lande ljudkaskaderna i preludier, fugor och kantater. Han kastar lasso kring sin egen kreativitet. I pyttesmå partitur... 
→ Läs mer