Syskongruppen the Murrills från North Carolina har alltid sjungit ihop – inspirerade av sin mamma. Tillsammans med producenten Donald Lawrence (mannen som skapade innovativa gospelkören Tri-City Singers) har de gjort ett gospelalbum som känns lika spännande och fräscht som Walter Hawkins första skivor med the Hawkins Family. Souligt sväng, bra melodier och fantastiska sånginsatser räckte långt för den legendariska gruppen – och det verkar även the Murrills ha greppat. Den självklara hiten och förstasingeln är Better – med den i min iPod dansar jag till jobbet i vilket väder som helst!

Likt MaryMary på senaste plattan lutar man sig gärna mot samplade soulklassiker, genomgående blandas gammalt och nytt. Som programledaren för radioprogrammet Gospel Memories, Bob Marovich, uttryckt det : ”it’s not your typical grandmother’s gospel, but then again, it’s not your grandmother’s world”. Det märks även på texterna, som tar avstamp i den värld vi lever i idag. Jag tycker det är unikt, det som the Murrills gör – här finns neosoul, klassisk gospel och till och med ett spår skrivet av Jimmy Jam och Terry Lewis (Can you stand the rain). Med utsökt sång och verkligt starka melodier som sagt och jag lyssnar hellre på den här plattan än de senaste från Israel Houghton och Kirk Franklin. Skivan landar i ett bluesigt munspel och det känns helt rätt. Back to the roots, mina vänner, back to the roots.

 // Katarina Josephsson