”Vad har du i din ryggsäck?” är frågan som Ryan Bingham i filmen Up in the air baserat sina föredrag på. Alldeles för mycket finns i den där ryggsäcken, säger han och exemplifierar med allt från småprylar till bilar och hus. Samt människor. Till slut blir ju ryggsäcken jättetung! ”Kan ni känna det, känner ni remmarna som tynger?” Säger han och ler mot människorna som nickar medhåll. Det vore ju bättre att slippa allt bagage som vi släpar runt på.

Jag ser berättelsen om Bingham (spelad av George Clooney som jag definitivt har en crush för) och är rätt fascinerad. Han verkar ha ett lätt liv, anställd för att resa runt i USA och säga upp folk på olika företag, han reser sådär en 350 dagar om året – hemmet är flygplatsen, hotellrummet, VIP-baren. Lägenheten i Omaha undviker han i möjligaste mån. Relationer är korta och flyktiga. Ryan Bingham kan tyckas vara en ytlig person, men han anstränger sig i mötet med de personer han säger upp, ser dem i ögonen och tycks verkligen mena vad han säger (”varje stor ledare har en gång varit i din position, se detta som en ny början, en möjlighet”). Och han reagerar starkt när en ung kvinnlig rookie kommer med det radikala förslaget att uppsägningarna ska utföras via web-kamera i fortsättningen. Även om den upprördheten mest grundas i att Ryans behagliga flygande liv hotas.

När jag ser filmen har jag nyligen fått beskedet att en älskad, men något besvärlig, släkting har dött ensam på ett sjukhus. Mitt bagage, det som håller mig på jorden, har känts hela veckan – ja, jag känner definitivt hur den där ryggsäckens bärremmar skär in i axlarna. Samtalen går kors och tvärs genom Sverige, när vi ska styra upp allt praktiskt som måste ordnas, och i allt vi talar om finns den där vibrerande underströmmen av känslor. Det är rätt kaotiskt.

Tänk, om jag kunde flyga upp i luften. Tänk att sitta där högt ovanför (med George Clooney!) och en drink och tänk om all barlast kunde släppa. Men filmen vore ju inte amerikansk (och jag vore inte jag) om den inte förespråkade en annan lösning. Relationer må vara jobbiga, men det är relationer som är grejen och det blir tydligt när Ryan får sitta och tala med sin blivande svåger som fått panik fem minuter före sitt bröllop. Vad är det för mening med allting, till slut ska vi ju ändå dö, jag vill hellre leva ett ensamt och fritt liv, säger blivande svågern. Att Ryan får honom på andra tankar visar nog att han själv börjat ändra sig något. Något lite kanske. Men happy ending vet jag inte om det blir.

Alltså, det finns fördelar med att resa lätt. Men jag tillhör nog backpackersfolket som släpar på jätteryggsäckar i alla fall. Nånting håller mig på jorden.

George Clooney i Golden Globe-belönade (bästa manus) filmen Up in the air.

 // Katarina Josephsson