Efter den något fiaskobetonade countryflirten på Lost highway är Bon Jovi tillbaks där vi känner igen dem. I det radiovänliga rocklandskap de delar med, kanske mest, Bryan Adams. Låter det spännande? Nej, det är det inte heller. Långt därifrån. Men det är catchy och med massor av hookar som i bilen skulle kunna få körkortet att hänga löst. Gillar du It’s my life så har du något liknande i We weren’t born to follow. I rätt sammanhang kul för stunden, inte mer. Och om du hittar skivan sorterad under hårdrock så är det falsk marknadsföring.

 // Anders Carling